Fröken, får jag ta med matteböckerna hem?
Vid den här tiden på året, när vårterminen närmar sig slutet och det börjar bli dags för nationella prov och betygsättning, rapporterar tidningarna alltid flitigt om skolan.
I helgen skrev Expressen om Augustenborgsskolan i Malmö. Eleverna på skolan får nämligen inte ta med sig matteböckerna hem. Varför då, kan man undra. Rektorn förklarar att det beror på att alla elever inte har samma möjlighet att få hjälp av sina föräldrar med matten hemma och att det därför är en rättvisefråga. Dumt, tycker jag. Varför begränsa möjligheterna för de barn som gillar att räkna och vill räkna hemma eller för de barn som inte har så lätt för matte och därför behöver lägga lite extra tid på ämnet hemma i lugn och ro?
Ett stort antal familjer i bland annat Malmö använder sig av privat läxhjälp i hemmet från oss på Studybuddy. Vi vet hur viktigt det är att lärandet anpassas till varje enskild elevs behov och att det är stor skillnad på hur snabbt elever tar till sig nya kunskaper i olika ämnen. Lusten till lärande får vi aldrig ta ifrån barn och ungdomar.
Idag skriver DN att Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) har tagit hjälp av konsultföretaget McKinsey för att effektivisera skolan. SKL betalar en startavgift på 4,9 miljoner för projektet. Jag undrar vad Sveriges lärare tycker om detta.
”Konsulterna går in på lärarnivå och strukturerar upp deras arbete så att de kan använda lärartiden till det som är meningen. Det är oerhört positivt” tycker Johanna Engman, tillförordnad utbildningsdirektör i Stockholms stad. Jag tycker det är kul att kommunerna tänker utanför sin egen sfär när det gäller att höja nivån och resultaten i skolan. Vill skolan uppnå förbättringar så krävs det att man vågar investera.
Matteakuten hjälper elever inför det nationella provet
Igår klockan 08:00 öppnade vi dörrarna till Matteakuten i Stockholm. Matteakuten genomförs sedan 2004 och riktar sig till elever på såväl högstadiet som gymnasiet. Kurserna hålls både under höst- och vårterminerna och antalet deltagare har ökat kraftigt de senaste åren.
Matteakuten i helgen riktade sig till elever i årskurs 9. Dessa elever ska redan på onsdag skriva det nationella provet i matematik tillsammans 101.000 andra niondeklassare. Jag har under helgen pratat med många ungdomar som gått kursen och som upplever att matte är ett svårt ämne.
En undersökning från Skolverket visar att resultaten på det nationella provet försämrats de senaste åren. Andelen nior som inte klarar provet har ökat från 12,4 procent till 19,3 procent på bara fem år.
Matteakuten utmanar de dåliga matteresultaten genom att erbjuda ungdomar intensivutbildning inför provet på onsdag. Jag vet genom mångårig erfarenhet som gymnasielärare att kunskap inte kommer av sig själv utan måste erövras. Alla behöver arbeta aktivt för att utveckla sin kunskap. Vissa har lätt för matematik och behöver inte anstränga sig så hårt medan ämnet inte är lika lustfyllt eller enkelt för andra. Det är därför vi genomför våra kurser.
I helgen ska jag räkna matte med Matteakuten. Vad ska du göra?
”Vad ska du göra i helgen?” är en fråga som brukar ställas när helgen närmar sig. Jag vet i alla fall vad många högstadieungdomar i Stockholm ska göra under helgen vecka 17, de ska räkna matte. Sedan 2004 har Matteakuten arrangerat intensivkurser inför de nationella proven i matte.
Tänk om Mattakuten hade funnits när jag gick i skolan på 90-talet. Vi var många i min klass som svettades inför de nationella proven. Få hade möjlighet att få hjälp hemma. Flera av mina klasskompisar fick IG i matte. Antagligen hade det inte skett om de fått hjälp på annat håll. Idag är jag stolt över vad Matteakuten gör. Genom våra intensivkurser i kombination med privatundervisningen som Studybuddy erbjuder kan vi hjälpa både elever och skolan.
Att högstadieungdomars matematikkunskaper blir allt sämre har under hösten 2011 rapporterats i flera medier. Våra elever trotsar statistiken och gör något åt problemet. Vi vet av erfarenhet att alla kan lära sig matematik och att alla kan klara de nationella proven – med rätt hjälp.
På Matteakuten kombinerar vi drivna högskolestudenter som brinner för att undervisa med gymnasieungdomar som vill ha stöd för att nå sina mål med det nationella provet. Det är oerhört inspirerande att se så många elever arbeta tillsammans med våra Studybuddys för att förstår statistik, ekvationer och algebra. Matteakuten gör för många ungdomar det omöjliga möjligt.
Missa inte chansen att läsa på universitet!
I dag är det den 16 april och flera tusen studenter ska göra sina val till universitet och högskolor. För ett stort antal studenter är situationen helt ny och frågorna är många: Vad ska jag läsa? Var ska jag läsa? Vad vill jag bli? Hur funkar det med CSN?
Vi är nog många som ser tillbaka på vår tid på universitetet inte bara som en tid för studier, utan en period när det sociala livet fick stort utrymme. Studietiden i Lund formade mig till den människa jag är idag och jag oerhört glad att för det steg jag tog när flyttlasset gick mot Lund.
Att studieintresset är stort går att läsa i dagens DN. I landet som helhet är 65 procent av kvinnorna och 49 procent av männen intresserade av studier direkt efter gymnasiet. För många studenter är den stora frågan om betygen ska räcka till för att komma in på drömprogrammet.
Än så länge är det tid kvar till att påverka betygen. Vår erfarenhet visar att läxhjälp med en Studybuddy kan vara den hjälp som behövs för att eleven ska nå högre än vad han eller hon trott sig kunna. Jag tror att den ryske pedagogen Lev Vygotskij hade rätt i att människan i samarbete med andra kan nå längre än vad hon kan göra på egen hand, precis som när våra Studybuddys träffar sina elever för läxhjälp.
Coolt att plugga?
En färsk doktorsavhandling av Ann-Sofie Nyström lyfter upp fenomenet att killar på gymnasiet anser att det är omanligt att plugga. Nyström har i avhandlingen undersökt varför killar på gymnasiet vill framstå som att de underpresterar i skolan. Det finns idag stora skillnader mellan killars och tjejers inställning till att plugga, vilket enligt Nyström hänger ihop med rådande samhällsnormer om manligt och kvinnligt. ”Flickorna kan utan problem vara ambitiösa i sitt skolarbete – det anses normalt. För pojkarna är det viktigt bland klasskamraterna att framhålla att de inte ägnat särskilt mycket tid åt läxor eller pluggat till prov”, skriver Nyström
Det är inte enkelt att förstå varför denna antipluggkultur uppstått, men jag tror att det är viktig att både killar och tjejer har förebilder som visar att det är coolt att plugga! När våra Studybuddys hjälper till med läxläsningen är de samtidigt förebilder för sina elever. De inspirerar, motiverar och ger eleven tro på sig själv och sina förmågor.
Att vara Studybuddy innebär något mer än att hjälpa till med läxläsning några timmar på kvällen. En Studybuddy kan ha stor påverkan på vad eleven väljer att göra i framtiden.
Utopi eller verklighet?
Jag läser i dagens DN att Sverige står inför en nationell lärarkris. Detta är långt ifrån den första artikeln som publicerats under senare år på samma tema. Lärarkrisen är inget nytt fenomen.
Lärarfacken har i flera år aktivt försökt lyfta frågan, men vad har hänt? Lärarlönerna är fortfarande för låga för att locka studenter till lärarprogrammen och arbetsmiljö på skolorna får många yrkesverksamma lärare att byta yrke.
Jag har tidigare bloggat kring ämnet och efter flera år som lärare på gymnasiet inser jag att samhället står inför en kris som få verkar ta på allvar. Min erfarenhet är att lärare ropat på hjälp i många år, efterfrågat bättre resurser och bättre arbetsmiljö. Dessvärre tycks ropen lämna ett tomt eko efter sig. Skolan får inte utökade resurser och med lärarnas löner händer inte mycket.
Många barnfamiljer använder sig av läxhjälp från Studybuddy för att stötta sina barn med individanpassad undervisning när skolan inte har tillräckliga resurser. Sveriges lärare vill hjälpa sina elever till högre resultat och i den bästa av världar skulle de få de resurser, den status och lön som de förtjänar, men tyvärr verkar det vara få som lyssnar.
Nya matteprov på grundskolan
Igår skrev skolborgarrådet Lotta Edholm på sin blogg att Stockholms stad ska införa nya matteprov på grundskolan. Över 18 000 elever kommer att beröras av proven vars syfte är att i ett tidigt skede kartlägga elevers kunskapsnivå i matematik.
Edholm skriver att ”fallande kunskapsresultat i matematik är en trend över hela Sverige. Syftet med proven är att hitta verktyg som kan bidra till att utveckla elevers lärande i matematik”.
Att många elever upplever matematik som ett svårt ämne förstår vi på Studybuddy. Merparten av våra kunder har barn som behöver extra läxhjälp i just matte och efterfrågan ökar snabbt. Vår pedagogiska utgångspunkt är att den som lär ut måste brinna för sitt ämne och ha ett stort engagemang för sina elever.
Jag är övertygad om att Stockholms stad med införandet av proven tar ett steg i rätt riktning. Proven gör det möjligt för skolan att uppmärksamma var insatser ska sättas in och bidrar till att skapa förutsättningar för en god lärandemiljö.
Våra erfarenhet som ett av Sveriges ledande företag inom privat läxhjälp visar att de elever som får läxhjälp av någon av våra studybuddys på kort tid ofta uppnår mycket stora förbättringar i sina skolresultat. Om de nya proven på grundskolan används för att styra var resurser ska sättas in har de alla förutsättningar att påverka många elever på ett mycket positivt sätt.
Skolborgarrådets och Stockholms stads initiativ är ett steg i rätt riktning!
Läsplattor i skolan – tradition är ute, anpassning är inne
Stockholms stad satsar på iPad i undervisningen och tusentals elever ska nu lära sig att skriva med hjälp av läsplattor. Håller vi på att överge traditionella redskap som papper och penna? Kommer framtidens barn inte att kunna skriva eller läsa vanliga böcker?
Förslaget att satsa mer på IT i skolan har tidigare fått kritik av utbildningsminister Jan Björklund. Skolborgarrådet Lotta Edholm ser däremot ingen risk med att satsa på läsplattor: ”Böcker spelar en central roll. Samtidigt som fler skolor använder IT har vi också fördubblat utlåningen av våra böcker i skolbiblioteken. Läsning stimulerar till läsning”, säger Lotta Edholm.
Jag tror inte heller att införandet av läsplattor och nya IT-verktyg i skolan medför att barn kommer tappa intresset för att läsa och skriva. Det är häftigt att följa utvecklingen av skolan och se att skolor vågar testa olika metoder för att eleverna ska nå sina mål. Allt handlar om att förnya och utveckla. Ibland måste man ta lite större kliv för att verkligen utmana sig själv.
När Studybuddy började erbjuda familjer läxhjälp i hemmet uppfattades det av vissa som kontroversiellt att familjer kunde göra RUT-avdrag för tjänsten. Nu några år senare har allt fler familjer insett att det finns nya möjligheter för barn och ungdomar att få stöd med att nå målen i skolarbetet. Läxhjälp har blivit ett väletablerat fenomen i storstäderna och användandet av tjänsten sprider sig snabbt i landet.
Vår verksamhet på Studybuddy är på samma sätt som en iPad i undervisningen ett tydligt tecken på att tradition är ute och anpassning är inne.
Sju av tio lärare funderar på att sluta
En färsk undersökning som Lärarnas Riksförbund gjort i Malmö visar att sju av tio lärare funderat på att sluta. Skrämmande kan tyckas, men man kan fundera på om resultatet hade sett mycket annorlunda ut om undersökningen gjorts i någon annan kommun.
På Studybuddy får vi ofta telefonsamtal från föräldrar som är oroliga över de brister som de upplever i skolan. Det handlar sällan om lärarna i sig, utan om bristen på lärarnas tid, skolans resurser och studiemiljön. Många föräldrar vänder sig till oss för att få individanpassad läxhjälp när klassrumsundervisningen inte räcker till.
Att allt fler lärare vill lämna yrket är inte svårt att förstå. Jag har själv arbetat som gymnasielärare och kan konstatera att jag verkligen trivdes med att undervisa. Samtidigt fanns det andra delar i arbetet som lärare som fick mig att byta yrke.
Egentligen är det förvånande att 90 minuters läxhjälp i veckan med en studybuddy på kort tid ger betydligt bättre resultat än 2-3 mattelektioner i veckan under flera års tid. De studenter som arbetar med läxhjälp i vår verksamhet gillar att undervisa och skulle av allt att döma bli utmärkta lärare. Få väljer dock läraryrket och man kan fråga sig varför.
När min pappa som idag är pensionerad lärare valde yrket på 60-talet hade det fortfarande status och lönen var relativt hög, men sedan dess har något hänt.”Av de som funderat på att sluta är det förbluffande många som gjort något aktivt och sökt nya jobb eller startat eget. De vill göra något annat. Lärarna känner att de gett så mycket, utan att det gett avtryck i vare sig lön eller arbetsmiljö, säger Eva Lundin, Lärarnas Riksförbunds kommunombud i Lund, till Sydsvenskan”.
Sveriges skolungdomar förtjänar bra lärare, bra skolor och bra undervisning. Jag undrar när de som bestämmer ska inse det.
Sökes: 400 studenter till ett roligt och meriterande extraarbete
Enligt studenttidningen Studentliv arbetar ungefär hälften av alla studenter extra vid sidan av studierna. Det är dock få som arbetar med något som har med deras studier att göra. Vanliga extrajobb finns inom omsorg, butiker och på restauranger.
Enligt Sveriges Förenade Studentkårer (SFS) går en genomsnittlig student back 740 kronor varje månad. Som student måste du ofta förlita dig på generösa föräldrar eller jobba extra.
På Studybuddy erbjuder vi ett studierelaterat extraarbete där studenter får möjlighet att använda sig av kunskaper från sina studier och hjälpa barn och ungdomar med skolarbetet. Idag arbetar hundratals universitetsstudenter i Stockholm, Göteborg, Malmö och Lund som Studybuddys i vår verksamhet.
Studybuddy är ett av Sveriges största företag inom privat läxhjälp och fortsätter under 2012 att växa snabbt. Under året kommer vi att anställa över 400 studenter. Att arbeta med läxhjälp är ett studierelaterat och kul extraarbete och en fantastisk merit.
Du som är student och läser denna blogg; skicka in din ansökan till oss redan idag!